Melker på väg till skolan för en hel ute-gympadag. Det bästa med hela dagen var inte någon av sporterna de fick prova på, nej, det var att de fick glass...
Alma och jag hängde på balkongen.
Jag monterade ihop nya soffan, som vi antagligen kommer att skicka tillbaka. Vilket jävla skräp, det har inte varit något annat än krångel med den.
Väntar på bussen...
Bussen tog oss till sommarfesten med Almas förskola!
Barnen sjöng (inte Alma, såklart), blev bjudna på ett smaskigt fruktspett, målade på en jättestor tygduk och busade. Alma kramade sina fina pedagoger massor och jag fick reda på, utav en annan mamma, att ALLA pedagoger på Almas avdelning kommer att få gå efter semester. De ska krympa förskolan till två avdelningar för att där inte är tillräckligt med barn, men att våran kontaktpedagog skall sluta gjorde mig riktigt besviken. Hela hennes trygghet på förskolan rycks bort och det känns som att vi får skola in på nytt. Riktigt tråkigt!
Imorgon är Alma och jag lediga igen! Vad ska man hitta på..?
Äntligen börjar det kännas som att Alma är på bättringsvägen. Hur märker man det? Hon blir tvärförbannad igen!
Det senaste har hon varit så trött och hängig att hon inte orkat vara arg. Gnällig och ledsen, på sin höjd. Idag däremot har hon bankat, skrikit och slagits som vanligt. Jag lagade mat och Alma ville ha yoghurt, jag sa nej, och då blev hon galen. Underbart!
Men hon är rätt rolig, efter att jag sagt nej till yoghurten provade hon med Peter, när hon fick nej där också letade hon reda på Melker och försökte få honom att öppna kylen åt henne. Melker är dock så väluppfostrad (haha) att han kollade med mig innan han gav henne något.
Nu på kvällen har hon dock varit riktigt fjäskig och visat upp sin underbart mysiga sida.
Jag tog en kopp té och Alma ville ha en kopp vatten, så här har vi suttit och smuttat!
I fredags packade den sjuka familjen in sig i bilen och åkte till Vänersborg. Vi hade bokat in det sedan länge och barnen var lite piggare så vi åkte, trots att både Peter och jag kände oss som urvridna gamla trasor.
Den där tatueringen jag skulle göra blev inställd. Hon som skulle göra den var på besök i en studio i Vänersborg men två dagar innan det var dags packade hon sina prylar och åkte hem till USA. Hon mådde tydligen inte bra... Så han som äger studion fick pussla lite för att få in Peter i alla fall, så han fick gjort en tatuering ändå. Jag stod över och tänker boka en tid i Falkenberg istället.
Det blev i vilket fall en mysig helg i Vänersborg. Vi umgicks med Sofia, pappa och Elsa en hel del och fick shoppat lite också! Jag hittade en mycket efterlängtad långkjol, långklänning, ett par skor och lite annat roligt. Så det fick kompensera för den uteblivna tatueringen, hehe.
Nu är det måndag igen, Juni månad. Jag vabbar, IGEN, för Alma som aldrig verkar bli frisk. Ögonen är fortfarande kladdiga på morgnarna och hon har en enveten hosta som just nu är värst på morgonen.
Peter jobbar natt och ligger och sover. Själv sitter jag och snorar i soffan... Åh, det ljuva livet.
Nagellack, mustascher, smink, hår, sonen, dottern, mannen.
Ringar, töjda öron, aldrig nöjd med det satans håret i mer än tre veckor.
Rastlös fast lat, snygg men ful, liten fast stor.
Närmre trettio än tjugo.
