bengt magnusson

Visst är det underbart att både Peter ich jag för tillfället har jobb att gå till på dagarna, men detta innebär plötsligt att när barnen blir sjuka måste en tampas med det dåliga samvetet det innebär att vara hemma för vård av barn. 

Idag fick jag ringa jobbet, drygt en och en halv timme innan jag skulle börja, och meddela att jag inte kan jobba idag. Alma hade jätteont i magen tidigt imorse men det gick över fort och hon var sig själv igen. Vid nio fick hon ont igen och stod böjd, höll sig för magen och skrek "aj" medans tårarna rullade nerför kinderna. Jag förställde mig genast det värsta och tänkte att jag får ta henne till sjukhuset, för så ont verkade hon ha. Pratade med jobbet, ringde dagis och precis när en av pedagogerna svarade spydde Alma ner hela mig. 

Alma i baljan, jag i duschen och en kvart senare var hon gladare och piggare än på hela morgonen. 

Jag har svårt att tänka mig att det skulle vara magsjuka, vi har varit hemma i två dagar och de vi har träffat har inte varit eller blivit magsjuka. Så förhoppningsvis är det över nu. Peppar peppar.

En annan sak jag knappt vågar nämna är att Alma har sovit jättebra den här veckan! Tre morgnar har jag vaknat och insett att hon fortfarande är kvar i sin säng, eller möjligtvis uppe i soffan med Melker, men hon har i alla fall sovit hela natten utan att komma till oss! Duktig liten fis!

Bilder från veckan som snart är slut.